matsfranzen

Buss till Dempsey Hill. Gamla armébaracker omgjorda till restauranger/gallerier/småaffärer. Småtrendigt, mysigt och småskaligt. Småskaligt är ju inte Singapore i övrigt så trevligt med omväxlingen. Vi var här en kväll förra året och drack öl på ett brewery. Det som var rätt fantastiskt var känslan av att baren låg någonstans på Bali eller någon Thailändsk ö med närhet tíll regnskogen. Träden hängde in över ingången till restaurangen, syrsorna spelade på högvarv i bakgrunden etc. Dagtid ser det visserkligen inte ut som regnskogen är runt hörnet - mysfaktorn är mer av karaktären shabby-chic.



Linda Gallery i Dempsey - vi har länge varit på span efter att köpa ett konstverk för 15-20 000 så vi brukar alltid försöka leta igenom några gallerier i jakten på den perfekta pris-prestanda-verket ... Konsten visar sig var förjävla bra, men priserna ligger på 50-100 100. Way way out our price range. Synd.


Fikar/lunchar på Jones the Grocer. Australisk Urban Deli-liknande cafe/matbutik i Dempsey. Love the shit.

Vilar vid takpoolen. Känns varmare än det brukar idag. Pallar inte så länge. Måste svalka av oss på rummet. Går på stan. Köper Dolce-tröja och Issey Miyake-strumpor.

Vill göra ingenting men ändå se stan. Vi sätter oss på en buss som snirklar igenom bostadsområden ute i förorten i någon timme. Perfekt avkoppling. Rusningstid. Stundtals packat på bussen. Så här ser vardagen ut här. Noterar att från nästan varje busshållplats till bostadshusen finns det täckta gångvägar. Jag vet inte om det är för att skydda mot sol eller regn eller både och. Det är ju bara frusna västerlänningar som vill gå utomhus i solen här. Läste i tidningen att de som har mer än 200 meter från huset till närmaste buss eller tunnelbana helst tar bilen och att solen var en viktig faktor i det valet.