Onsdag 4 augusti - hemma igen

Vi äter en sista fantastisk hotellfrukost. Vi njuter. Fan snart är det slut på härligheten. Snart slut på både resan och ledigheten. Och på svullandet också. Det blir till att spjälka hårt i några veckor för att bli av med extrakilona från resorna. Nutrilett-pulver i veckor. Eller månader i mitt fall kanske :(


Utsikt mot hotellets innergård

Sista-minuten-shopping på Balenciaga. Snålar ur på en tröja i Maison Margiella. Köper jag får jag ångest, köper jag inte får jag också ångest. Fan va jobbigt. Tiden springer iväg. Plötsligt är det utcheckning och taxi till Malpensa. Sobrilen gör verkan nästan direkt. Blir astrött och sover redan i taxin. Sover även första timmen av flighten. Helt bumpfri flight. Landar på Arlanda vid 20. Resan är verkligen slut. Ångest. Godnatt livet. Fram till julsemestern ...







Tisdag 3 augusti - till Milano


Hotellet i Venedig

Ny stad innebär alltid att jag vill titta på filmer som utspelat sig i staden. Så det blir att titta på "Vendigfilmerna" Moonraker, Casino Royale, Indiana Jones and the Last Crusade och Talented Mr Ripley när vi kommer hem ...

Kort poolbesök på morgonen, snabbfrukost på rummet och så 10 minuters water-taxi för 600 SEK (holy shit) till tågstationen. Mot Milano.

Läser "Shinjuku Shark" - japansk hårdkokt polisroman. Den känns ok, men lite slarvigt skriven. Eller möjligen slarvigt översatt. Kul med bok som utspelas i Shinjuku i Tokyo iallafall.


Gallerian i Milano

Kommer till Milano vid halv-två på eftermiddagen. Solen steker verkligen. Känner mig svajig. Venedigs vatten, tåget eller bara jävligt trött. Svårt att veta. Vi tar en taxi från centralstationen till Four Seasons Hotel som ligger mitt i Milanos Gyllene Triangel (gatorna som bildar lyx-shoppingen). Endast 118 rum i en byggnad som tidigare var ett kloster. Och det känns stillsamt än idag. Framför allt i trädgården på innergården. Stort rum, stort badrum, lite gammaldags stil med en ljusgul ton. Känns som man skulle vilja bo här mer än bara en natt.


Takspiror på Doumen

Vi har varit i Milano tre gånger förut, men alltid tidig vår och alltid framför allt för att se på fotboll. Då har staden kännts grå och på gränsen till småtrist. Nu är den betydligt grönare, men det här kommer aldrig vara någon favoritstad. Doumen är en av de coolaste i världen, gallerian Emanuele med sitt höga tak ger wow varje gång och klädshoppingen är skitbra. Men sen finns det inte så mycket mer att göra. Nu för bara en dag känns staden dock alldeles perfekt som avslutning.



Äter glass på Peck, vilar i en park, planlöst flanerar, äter middag i hotellets lobbylounge. Underbart.


Hotellrummet




Måndag 2 augusti - Kanaler, kanaler, kanaler


Utsikten över Venedig från hotellpoolen på taket

Venedig är kännt för att vara dyrt. Hotellrummen är de dyraste i världen per kvadratmeter, maten brukar beskyllas för att vara overpriced på restauranger, vatten-taxi är vansinnigt dyrt (ca 600 för 10 minuter!!) och så vidare. Massa turister, liten yta, onekligen svårt att hitta konkurrerande färdmedel till båt - då blir det så. Och folk betalar vad det kostar och kommer tillbaka ändå så det funkar ju.


Åsa morgonsimmar



Äter frukost på rummet. Kex, banan, bla bla - vad som finns kvar från ett supermarket-besök i Rom. Åker upp till takpoolen på 8e våningen. Wow. Utsikt över hela Venedig när man ligger i poolen eller solstolen. Vattnet glittrar i morgonsolen i vattnet runt vår ö. Båtlivet pågår redan för fullt. Rogivande att beskåda.





Vi såg i princip alla "måste-se-sighter" redan på söndagen så nu är det bara planlöst strosande som gäller. Inleder med en fantastiskt glass på "los squero gelateria" som Åsa hade hittat i Time Outs guide. Energi-kick som behövs för maratonpromenaden som väntar. Eftersom det är broar med trappor bakom varje hörn så tar vaderna och låren mer stryk än man inser. Man inser det först när man lägger sig för att vila på hotellsängen och då är det försent ...




Venedig är litet till både ytan och folkmängden. Endast 60 000 personer bor på ö-Venedig. På en dag avverkar man större delen av staden. Inte alla gränder och mini-torg, men bra många.  Vi går över kanaler, ser Santiago Calatravas nya bro "fourth bridge", Åsa äter pizza, vi passerar stadsdelen Caraveggio, vi går på moderna museet Palazzo Grasso (riktigt bra!), vi dricker öl, vi går över kanaler, vi går över kanaler igen och igen.



Åsa köper en venetiansk mask. Butiken påstår att maskerna som används i Eyes Wide Shut är gjorda av dem. Måste kolla om det stämmer. Min exhibitionistiska ådra gör sig gällande då jag gå genom stan med masken på. Många blickar ... Jävla turist, , vilken tönt, fan va roligt - vem vet vad folk tänker.





Det finns visst bara en enda McDonalds i hela Venedig. Chockerande. Hur klarar de sig?? :)




Avslutar med Venice by night. Venedig har inte mycket klubbliv. Finns det alls? Men det gör inget - bara att gå de upplysta gatorna i kvällsmörkret räcker. Dricker en svindyr Bellini på Harrys. Förmodligen hemskt turistigt att gå på gamla Hemingway-haket som sägs ha uppfunnit Bellini, men det håller ändå. Känns som att slängas tillbaka 60 år i tiden. Gammal otrendig men ändå riktigt mysig inredning. Designen påminner om en bar på någon gammal båt. Man genomsyras av känslan att komma in på en privat klubb. Tätt-tätt mellan borden. Och den snabbaste service jag varit med om. Hinner knappt beställa innan det står på bordet. Och personalen har skön stil.

 


 


Söndag 1 augusti - Tåg till Venedig, båt till hotellet


Roma Termini - köpt reseproviant

Utcheckning vid 10. Går till Roma Termini. Inköp av resproviant. Uttag i bankautomat. Släpar väskorna till perrong 2. Avresa mot Venedig påbörjas 10:45.

Åker första klass då resan tar nästan 4 timmar. Bra säten med relativt gott om benutrymme. Gillar att åka tåg om det är i lagom doser. Jag är dock trött som fan så jag somnar nästan innan vi lämnat Roms förorter. Egentligen fel sträcka att sova på. Första timmen mellan Rom och Florens bjuder på vackra kulliga gröna landskap. Därefter följer 30-45 minuter som mestadels tillbringas i tunnlar mellan Florens och Bologna. Då sover Åsa. Smart tjej. Har inte riktigt ro att vare sig läsa eller göra något annat. Blickar ut genom fönstrena eller sitter bara och tänker.


25 meter från utgången av stationen väntar kanalerna

Venedig har två tågstationer. Först en på fastlandet och sedan den "riktiga" efter några minuters sista tågfärd på bron ut till öarna. Vi blir hämtade av någon representant från hotellet på perrongen. Han tar oss ut ur stationen och "pang" - VENEDIG direkt. 25 meter från utgången av stationen börjar kanalriket direkt. Vet inte vad vi väntat oss, men det kom så plötsligt och direkt. Inga bilar på två dagar väntar. Skönt för oss som ogillar både bilar och bilister ...


Taxibåten till hotellet

Taxibåt till hotellet. En helt jävla magisk tur genom bakgatorna. Oj, jag menar förstås genom "bak-kanalerna" ... Som en ride på Disney World genom ett sagolandskap. Det här glömmer vi aldrig. Pure fucking magic! Vill inte till hotellet - vill vara ute i staden direkt. Motorbåten åker vidare ut från "huvudöarna" och över till Guidecca Island dit vi ska bo. Molino Stucky Hilton väntar. Tror inte vi har bott på ett Hilton sedan Beverly Hilton i Beverly Hills 1997. De brukar vara lite sterila och småtrista. Byggnaden som en gång har varit en stor kvarn ser iallafall utifrån rätt cool ut.

Rummet är helt ok, men nu är vu ivriga att komma ut på stan. Tvättar av oss, byter om, låser in datorn i safetyn. på väg ut ...


Grand Canal

Tar hotellets gratis-shuttle-båt till Zattere vilket går på några minuter. Vandrar sedan runt i Venedig tills kroppen fullständigt lägger av och sedan tar sig igenom andra andningen... Det är horder av turister och det är polerat och snyggt överallt. Ibland ser det ut som Italienska paviljongen på Epcot Center i Disney World eller casinot Venetian i Las Vegas. Men ändå - går man några kvarter eller kanaler bort från huvudstråket så plötsligt är vi helt själva i något fantastiskt pittoreskt kvarter med en minikanal för de som verkligen bor här. Eller någon trång gränd som letar sig fram till ett torg. Överallt. Hela tiden. Vi njuter verkligen av allting. Illusionen är så total och genomträngande. Mer så än exempelvis vad Florens är som medeltidsstad. Love it.




Allting är mindre än i "verkligehten". Små hotellrum, småversioner av livsmedelbutiker, små lyxbutiker, smala gränder etc




San Marco är lite besvikelse. Renovering pågår av fasad. Packat med turister och flera av husen är inte lika fina som de ser ut på bild. Men det gör inget.



Gondolerna är verkligen märkligt designade. Vem kom på det här utseendet? Det ser faktiskt föföriskt trevligt ut att åka gondolen genom småkanalerna, men nej där går vår gräns för turisteri ...



Lördag 31 juli - Maxxi


Spanska trappan

Frukost på takterassen intill poolen. Nice. Tycker tyvärr att frukosten i sig var sådär. Åsa som inte är lika stört kräsen tyckte iallafall att den var bra. Faktiskt lite småsvalt utomhus på taket vid när vi sitter där vid 8-tiden. Läser International Herald Tribune medan jag äter. Gillar att se ned på tågen som rullar in på centralstationen från taket. Rogivande.


Utsikt mot centralstationen

Mot Maxxi. För bara två månader sedan på dagen öppnade det nya moderna museet Maxxi i utkanten av norra Rom. Vi är dcok mindre intresserade av konsten och mer av byggnaden. Museet är designat av arkitekten Zaha Hadid som verkligen är i ropet - hon gör bland annat en av arenorna till London-OS 2012. Vi promenerar till Piazza del Popolo och tar därifrån spårvagnen till museet som ligger några minuter från Romas hemmaarena Stadio Olimpico.



Från utsidan är byggnaden lite besvikelse, men insidan är fantastisk. Kurviga och raka avskalade gråa betongväggar, svarta trappor och en planlösning som helt enkelt är enastående. Förbannat hög nivå på konsten också. Inte så mycket uttjatad konst från mitten av förra århundradet utan mer av samtida verk från sista 25 åren. Varför se på ruiner i Rom när man kan se nytt och fräscht ...


Konst utanför museet - skelettet alltså inte kvinnan framför :)


Trapphus inne i museet

Lunch på restaurang med utiskt mot Piazza del Popolo. Kan inte avgöra om det är turistigt att sitta där eller inte. Bra iallafall. Och kul utkik mot piazzan. Glass på San Crispino idag med. Det kan ju ta år innan vi är tillbaka så måste ta chansen att äta glassen där så mycket som det är möjligt ...


Lunch vid Piazza del Popolo

Har varit lite tjock i halsen sedan New York. Typisk lätt sommarförkylning. Blir inte riktigt sjuk, men blir inte helt bra heller. Småsegt.



Takpoolen. Solen steker nu. Rätt mycket folk, men vi får plats. Skönt att ligga där, men vattnet är isande kallt. Blir ett kort dopp. Vädligt kort. Läser en ny manga som heter "Biomega" i solstolen. Storyn känns som en blandning mellan Doom och Resident Evil. Inte nobelpriset i litteratur alltså, men gillar de mörka och dystopiska teckningarna. Läser ut albumets 200 sidor på någon timme. Kanske köper fortsättningen när vi kommer hem.


Åsa utanför St Peterskyrkan vid Vatikanen



Snabb sightseeingtur under kvällen. I snabb takt St Peterskyrkan, Piazza Navone, Pantheon och Colosseum. Därefter öl och kissnödig promenad hem. Allting i centrala Rom är på promenadavstånd från varandra. Skönt. Väldigt skönt.



Centralstationen är tydligen 232 meter lång. Den känns ännu längre efter en evighetspromenad på stan och man bara vill komma hem ...




RSS 2.0