matsfranzen

 

MoMa. Museum of Modern Art. Har varit här 7-8 gånger. Kanske mer. Det är ett av världens absolut bästa museum med helt sagolikt stark samling av konstskatter från de senaste 120-140 åren. Kanske den bästa samlingen av något museum av modern konst. Jag tröttnar till exempel aldrig på att titta på Rosseaus mästerverk "drömmen". Men precis som Moderna hemma så saknas det lite samtida kreativ edge. Det är lite för safe. Men visst, det är bara att åka bort till galleri-gatorna i Chelsea om man vill se mer vågad konst.

 

 

 

Äter sen lunch i loungen på hotellet. Älskar sitta där. Lite jobbgt dyrt. Kommer att tänka på att James Gandolfini satt bredvid oss här förr-förra gången vi var i New York. Lite sorgset. Dricker ett glas vin och blir vansinnigt trött innan jag ens druckit upp glaset. Går upp på rummet efter maten och sover en timme. Bra semester där med.

 

 

Tiden går för fort. Lördag eftermiddag är det iväg mot flytplatsen. Lätt stress. Saknar Åsa men fan vad jag vill vara kvar här i flera veckor. Jag behöver inte göra någonting. Jag vill bara vara. Velar om jag ska be conciergen att fixa biljetter till någon teater eller musical. Snålar ur. Har gryende magont av att jag inte har koll alls på hur mycket pengar jag brännt av. Måste ju planera och boka sommarsemester också. Kan inte göra av med allting nu ...

 

Kvällspromenad. Passerar Ziegfeldbion. Vi såg Star Wars: Phantom Menace där på min 30-årsresa för obehagligt många år sedan. Bodde på samma hotell då. Nu förbereder de för kvällens galapremiär av Noah. Russell Crowe som spelar huvudrollen kommer dit.

 

 

Hotellgymet. Inte tränat på två veckor. Musklerna gnäller som det var flera år sedan. Patetiskt. Orkar knappt springa mina standard-5-kilometer på löpbandet. Styrketräning är inte ens att tänka på. Då kommer jag att sträcka mig ... Belöningen kommer när jag får svulla lite extra i frukostrestaurangen efteråt. 

 

 

Fördelen med det kalla vädret att man tvingas tillbringa lite mer tid på rummet och därmed ta det lite mer lungt. Mer semester helt enkelt. Alltid svårt att ta det lugnt i New York. Staden vill alltid ha ut mer av mig. Bara en sak till. Bara en butik till. Bara en whatever till.

 

Jag tror jag klagat på det på tidigare New York-resor men det förtjänar att sägas igen. New York levererar inte 24-timmarsstaden i linje med myten. Ja visst kan du alltid hitta en restaurang som har öppet 24/7 och det rör sig mer folk ute på småtimmarna än hemma. Men ... De flesta affärer stänger vid 7-tiden, muséer och gallerier stänger ännu tidigare och stora delar av staden är rätt lugn vid 9-tiden på kvällen (långt ifrån ödslig dock). Hong Kong och Singapore känns som de stänger 2 timmar senare än New York. Vill ha bättring. Trafiken den verkar dock aldrig stänga. Den susar fram i ravinerna som inget har hänt efter midnatt.

 

 

Mot Madison Square Garden. New York Rangers Vs Philadelphia Flyers. Promenerar ned till 34e gatan. Biter om kinderna. Går igenom Macys mot arenan vid 8e avenyn. Macys har alltid varit som en tristare version av Åhlens hemma. Men nu har de klätt hela gatuplanet i blommor. Fantasifullt och coolt. 

 

 

Jag har bara varit i Madison en gång förut. Basket mellan NY Knicks och Cleveland på den tiden Lebron James spelade för Cleveland. Arenan tar 18 000 när det är hockey och idag är det i princip fullt. Viktig match för båda lagen och dessutom är det nästan derby då Philadelphia är bara en dryg timmes tågtur bort. Henrik Lundqvist är verkligen kung här. Ungefär var 3e matchtröja jag ser ett fan i har Lundqvist på ryggen. Stort.

 

 

Köper ett burgarmeal och en Bronx Pale Ale i platsmugg och intar min plats på 3e raden. Wow va nära man sitter. Ganska långt ut på långsidan. Coolt. Man sitter så pass när att man får lite sämre överblick över hela planen men det vägs upp av att jag ser ansiktsutrycken när de smäller på varandra i sarjen. 

 

 

NY Rangers vinner med 3-1. Bra stämning men långt ifrån trycket på en stormatch i fotboll i sydeuropa. Flyers sucks, Flyers sucks, Flyers sucks är väl det grövsta ramsan. Hen-rik, Hen-rik, Hen-rik körs varje gång Lundqvist gör en kvalificerad räddning. Jag suger på hockey men i jämförelse med den inflyttade spanjoren bredvid mig är jag expertmästare. Han hade ingen aning om hur många perioder de spelar eller någonting.

 

Trots att NHL har bra publik över hela USA och Canada och lagen säljer massa merchandise så skulle man förmodligen kunna tillbringa flera månader i New York utan att veta om att det har ett hockeylag. Lite överdrivet, men det är basket, amerikansk fotboll och baseball som tar upp all plats i tidningar och på tv. Och man hör sällan att någon sitter och pratar om gårdagens hockeymatch på cafeerna.

 

Tar taxi hem. Får nästan kramp i musklerna i den isande stormen när jag väntar i taxikön. Gonatt New York.

 

 

Det fanns 150 bokaffärer i New York för 10 år sedan. Nu finns det ungefär 100. Trodde faktiskt att utslagningen hade gått fortare och hårdare. De höga hyrorna på Manhattan verkar vara lika stor anledning som Amazon. Såg att klassiska Rizzoli som fanns här redan första gången jag var i New York (dock på 5e avenyn första gångerna innan den flyttade till 57e mellan 5e och 6e avenyn) ska slå igen. Det står att de kommer leta efter nya lokaler men vi får väl se tänker jag. Jag sörjer bokhandelsdöden dagligen. 

 

 

Inleder morgonen med nörderi på god nivå. Har läst på morgonen att en av mina absoluta favorit-artister - ljuskonstnären James Turrell har designat en kontorslobby på 42a gatan. Måste ses inser jag. Går dit. Smyger in. Försöker fota. Blir tillsagd av vakten. Försöker smuggla upp mobilen bamkom ryggen ändå men får inte till det. Han står 2 meter bort och inspekterar. Jag går därirån utan att leverera bildbevis. Störande. Lobbyn var i klassiskt blå/lila/rosa sken som gradvis växlar färg. Ingen som inte redan är halvbesatt av James Turrell kommer väl att fatta storheten men jag fick iallafall njuta några minuter. Bara New York, Tokyo eller LA tar in någon som Turrell för att designa en kontorslobby. Möjligen Shanghai.

 

 

På Lexington och 30e gatan har ubercoola klädbutiken Dover Street Market nyss öppnat sin 3e butik i världen (London och Tokyo var först). 7 våningar cutting-edge inredd fashion-mecca i no-man's-land av Manhattan. Och vet du inte var butiken ligger kommer du inte se den. Ingången ser ut som porten in till en liten kyrka och skylten syns knappt. För those-in-the-know - ingen annan än dem kommer att handla där ändå så fuck de andra. / våningar borde kräva att det säljs en hel del dock. Mycket japanskt. Mycket är så pass speciellt att det kräver en hög dos självförtroende för att våga bära upp kläderna. Eller iallafall att man är 20 år yngre än mig. Men inredningen är värt promenaden dit bara den.

 

 

Gör Downtown. Soho. West Village. Meatpacking. East Village. Lower East. Köper mat och öl på Whole Foods på Houston. Whole Foods är en stor lysande matkedja som är baserat i Austin men som finns i hela USA. Ölsortimentet är större och roigare än någon systembutik hemma. För en stund drömmer man om alkohol i livsmedelsbutikerna i Sverige. 

 

 

Jag har inga problem att ha kul själv både dagtid och kvällstid, men jag sover alltid sämre. Sover oroligare på något sätt. Annars är New York den perfekta staden för solosemester. Vissa saker upplevs onekligen bättre tillsammans med någon men New York slutade för länge sedan att handla om att se eller uppleva nya saker - det handlar om att planenligt eller planlöst bara "vara". Vill inte boka upp mig på för mycket för det stör "bara-gå-omkringet".

 

Alla pratar om samma sak här. Och det är inte Krim eller malaysiska flygplanet. Det är vintern som inte vill lägga av. Det klagas överallt - på bussarna, i affärerna, på gatan etc etc. Folk får inte nog av att vara trötta på skiten. Minusgrader mitt på dagen. Går in i Uniqlo på 5e avenyn för att hitta någon billig vinterjacka. 70 USD. Viker ned mig och går därifrån.

 

Huttrar som en galning på vägen till Upper West Side och förmiddagsbion "Grand Budapest Hotel". Jag har ett klulvet förhållande till Wes Andersons filmer. Han är en av få regissörer som likt David Lynch skapat en egen värld med egna regler som inte liknar någon annans. Och fylld med udda humor. På gott och ont. Gillade inte förra Moonrise Kingdom men älskade animerade "Fantastic Mr Fox", Grand Budapest Hotel med Ralph Fiennes i huvudrollen är en av hans bättre. Visuellt härlig med spännande färgsättningar och den knäppa humorn funkade nästa hela filmen igenom.

 

Får huvudvärk av kylan och går tillbaka till Uniqlo och köper jackan. Logiken att ibland vika ned sig för skitpengar och några timmar senare köpa något som är 10 gånger dyrare utan betänkligheter är obegriplig. Man bara är sån. Jackan visar sig vara ett ovärderligt köp. Men mössa och handskar det vägrar jag köpa.

 

 

Vilar och värmer mig på rummet några timmar. Korkar upp en rödvinsflaska från minibaren och lägger mig i ett rykande varmt badkar. Den känslan. Semester. Manhattan.

 

Läser New York Times. För några år sedan såg jag att Macau gick förbi Las Vegas vad gäller gamling revenue (spelintäkter). Nu drar Macau in ungefär 7 gånger mer än vad Las Vegas gör. Helt jävla sinnessjukt. Vegas gör ju pengar på massa annat än spel också men ändå. Asien är onekligen detta århundrades världsdel. Finns inga motargument som biter. 

 

Kära jet-lag! Vi har haft ett långt förhållande och upplevt många fantastiska platser i världen tillsammans, men jag vill bryta nu om du inte taggar ned omgående. Du är för mycket energitjuv. Frukosten öppnar först 07:00 så varför envisas med att väcka mig 3 timmar innan varje förstamorgon i New York. Jag fattar inte vad du får ut det..

 

Jet-lagen är känd för att ha ett hjärta av sten. Snällhet finns inte på kartan där. Efter att ha tränat krokodilvridningar i sängen i tre timmar tröttnar jag och hämtar tidningen. Tidningen borde förresten levereras redan vid 3-tiden. Kanske ska skriva det i utvärderingen av hotellet.

 

Frukost. Hänger på låset. Bacon. Sparris. Bär. Grönt te. Rostad potatis. New York Times. Jag och två till i restaurangen. Vad gör alla människor klockan 7 en söndagmorgon? Jag fattar inte ...

 

Massage på hotellets spa. Vassa armbågar. Vägörande. Klockan är straxt efter 9 och jag har redan haft nöjen för en hel dag. Går ut. Svalare idag. 

 

Köper Metro Card. Eller snarare fyller på det gamla från förra semestern med färska pengar. 20 dollar. Räcker iallafall några dagar till att börja med. Tunnelbanan till Union Square och 14e gatan. Tunnelbanan är heldöd nu på söndagsförmiddagen innan staden hunnit öppna. Alla intrycken känns starkare när man semestrar själv. Ljuden, lukterna, synintrycken. Lutar mig tillbaka i vagnen och njuter av känslan. Känslan av kungarnas stad som håller på att vakna.

 

 

Köper några filmer på bokjätten Barnes And Noble. Åsa har krävt koreanska gangstereposet "New World" så det är bara att leverera. Går Broadway ned till Soho. Lyxshoppar kläder. Marc Jacobs-tröja och vårjacka från Prada. Vädret säger snarare vinterjacka idag men så fan heller ... Trotsar kylan och köper glass på Grom. Varje New York-besök kräver det. Vet inte hur resen av dagen försvinner men timmarna springer iväg som de alltid gör. Den blå himlen byts ut mot kvällsmörker.

Tar en buss till 86e gatan på Upper East Side. Provar hamburgaren på Shake Shack. Originalet ligger i Madison Park på 23e gatan och är känd som en av Manhattans bästa burgare men numer finns det fem Shake Shacks bara på Manhattan. Har varit på en i Miami och den gillade vi. Och ja den här levererar big time. Miljön känns lite rustig. På gränsen till sjabbig men det passar. Någon mix av av grillkiosk och Hard Rock Cafe. Eller nåt. Men hamburgarna är bättre. God Southern Tier IPA öl till också.

 

Avslutar kvällen med anrik tradition. Bygga lego på hotellrummet. Tillverkar FN-byggnaden. Lego Architecture Series är da shit. Kul!

 

 

 

Skiljs från Åsa vid security. Plötsligt tagen av situationen. Tårar. Gråter en skvätt båda två. Vet inte om jag gråter för att vi ska vara ifrån varandra en vecka eller för att jag är rädd att planet ska största och Åsa ska bli kvar själv. Vill skita i allt och åka hem igen. Går vidare ändå. Långa köer men jag ska åka business så får ta den tomma fasttrack-gången. Efter den misslyckade packningen är jag livrädd att jag ska glömma kvar något efter scanningen. Det har nämligen hänt förut ... Är lätt förvirrad och vet knappt vad jag lade på bandet i första läget men tror jag får med mig allting.

 

 

SK903. Vår default-flight. Sitter på rad 1. Eller sitter och sitter - ligger mest. Flighten går bra. Inget bump alls. Sover. Tittar på Captain Phillips med Tom Hanks. Den känns ok men inte mer. Spänningen försvinner någonstans på 12-tumsskärmen. Flighter är inte gjorda för actionfilmer. Mer för dumma komedier.

 

 

Hotellet hämtar på flygplatsen. Omhändertagen överallt hemma som borta. Jag i ett nötskal. WiFi i bilen. Blir vanligare och vanligare. Bra service. Kan inte tröttna på att se Manhattan torna upp sig när man närmar sig. Slutar aldrig kittla hur många gånger jag än kommer hit. Ingen kö alls. Framme. Four Seasons Hotel på 57e gatan. Vårt sommarställe. Eller så är det hemma som är sommarstället. Oklart vad som är vad snart.

 

 

Packar upp. Tvättar av mig. Går ut. 17 grader. Sol. Kortärmade t-shirts. Så varmt är det inte men förstår känslan av t-shirt. Klockan är snart 16:30. Sista dagen på en utställning i Chelsea som jag verkligen vill se. Taxi. Jag åker nästan aldrig taxi men galleriet ligger på 22a gatan och 10e avenyn och det tar säkert 1 timme att gå dit. Och buss/tunnelbana är bökigt crosstown. Klein Sun Gallery - låg förut i Soho och specialiserar sig på kinesiska samtida konstnärer. Bland annat osynliga mannen Liu Bolin. Nu handlar det om Li Hongbo. Han gör pappersskulpturer. Framifrån ser hans skulpturer av huvuden ut som de är gjorda av sten eller något annat fast material, men de går att dra isär och det ser helt jävla fantastiskt ut. Går inte att förklara i ord. Måste ses. Jag skulle kunna titta på det hela dagen. Se länken eller titta på min film jag lagt upp på mitt Instagram-konto.

 

Går mot Midtown via Hgh Line. Promenerar planlöst. Äter. Dricker. Går lite till. Jet-lag. Trött. Somnar tidigt.

 

Checkar ut vid 16-tiden från jobbet. Semester. Den oslagbara känslan av förväntan. 

 

Packar det sista när jag kommer hem. Sobrilrus eller bara resfeber? Extra stress för att jag ska åka själv? Oklart vad men lyckas med sämsta packningen någonsin. Jag spänner ett rött band runt resväskan men lyckas med mästerverket att inte drag igen blixtlåset ... Hur fan lyckas man med sånt? En påse med check-in-necessär-artiklar och mina solglasögon försvinner därmed ur väskan någonstans mellan hemmaplan och Arlanda. Kanske något mer. Tänkte packa ned mangan Akira volym 3, men lyckas packa ned Akira volym 1 vilken jag läste för bara några veckor sedan. Några andra resepapper blev visst också kvar hemma ... Jag som tyckte jag kände mig rätt ok när jag packade men så var tydligen inte fallet ... Är det Åsa som har koll på precis allt i vanliga fall? Förmodligen. Jag fyller 45 år om några månader och kan tydligen inte fixa ens de enklaste uppgifterna än. Visst har jag alltid haft Peter Pan som förebild men det här är ju löjligt :)

 

 

Träffar Åsa på Centralen på väg mot Radisson Arlanda. Det är numer mer regel än undantag att sova på Arlanda natten mot flighten. Bra uppvärmning. Bra tradition. Förlänger alltid känslan av semester. Åsa tar alltid räkmacka och öl i hotellrestaurangen när mörkret har fallit. Jag tar alltid hamburgare och både öl och vin. Bra Amaronevin. Somnar lätt berusad. Imorgon New York.

 

 

 

 

New York om 2 dagar. Har haft halvbra uppladdning. Nedbäddad i 39 graders feber mellan fredag och måndag. Fortfarande ont i kroppen och en besvärande jobbig hosta som river i halsen ned till magen. Lätt nervös att skiten kommer tillbaka med full kraft och vinner på knock-out någonstans över Atlanten.

 

Och vintern har slagit tillbaka och tillfälligt utmanövrerat våren här. Men, men ... Om 2 dagar är det New York och när man väl är på plats på Manhattan spelar ingenting annat någon roll. Då är livet alltid som bäst. Det bara är så.

 

Blir första gången helt själv i New York. Har alltid velat får göra det någon gång. Har verkligen drömt om det. Nu funkade det inte för Åsa med semester så då var det dags att ta chansen. Första långflighten ensam lockar dock inte alls. Rejäl ångest redan nu.

 

Vädret i New York ser inte wow ut närmaste dagarna. 15-16 grader ena dagen följt av minusgrader dagen därpå. Lite svårt om det ska packas vinterkläder eller vårkläder. Vill verkligen inte behöva ha med tjock vinterjacka. Vi får se.