Fredag 29 juli - Shinjuku = Tokyo in your face
Missade att lägga in mitt videoklipp från Shibuya i bloggen igår - så här är det... Ett av världens mest folktäta övergångsställen.
Shinjuku är nog inte min favoritstadsel i Tokyo, men det är svårt att hoppa över denna härliga galna plats. Shinjuku sammanfattar så mycket av myten om den totala urbana framtidsmetropolen. Myllret. Trängseln. Oväsendet. Känslan av att vara i en film. Neon. Shopping. Sleaze. Skyskrapor. Nudelbarer under järnvägsspåren och lyxrestauranger för eliten. Big big city. Fucking everything. This is it. The Japanese Way. Love it. Vill du ha Blade Runner-känsla åk till Shinjuku en regning kväll. Vill du uppleva Lost In Translation på riktigt - checka in på Park Hyatt i Shinjuku eller ta en drink på New York Bar där Bill Murray och Scarlett Johansson träffades. Vill du se the busiest train station in the world - Shinjuku såklart. Vill du ha lugn och ro - stay out - hela stadsdelen är in-your-face 24/7.
Är det något vi kan bli galna på efter några dagar i Tokyo är det vilken tid det alltid tar varje gång man ska till en annan del av staden. Marunouchi till Shinjuku tar en halvtimme med Yamanote-line. En halvtimme är lika lång tid som det tar till Yokohama eller till Västerhaninge från Centralen hemma. Frustrerande.
Vi gör Shinjuku hela eftermiddagen. Åsa shoppar kläder på Uniqlo. Läste i Wallpaper i våras att grundaren och ägaren till Uniqlo är numer japans rikaste man. Likt H&M kör de trendigt och billigt (H&M känns möjligen som ett något chicare alternativ) och har låtit top-designers göra begränsade kollektioner. Enbart Frankrike och England har stores i Europa, men det lär komma till Skandinavien också om företaget tycker att att vår lilla marknad är värt etableringskostnaderna.
Shinjuku är mest ett fantastiskt state-of-mind och inte så mycket av traditionella sighter att se. Titta på folk, känn pulsen, känn energin, sitt ned någonstans och beskåda staden vibrera framför dina ögon. Butiken och barer kan finnas nere i skumma källarvarv eller på 14e våningen i en kontorsskrapa. Att hitta rätt kan vara svårt. Framför allt eftersom de flesta gator i Tokyo inte har några namn ...
Mitt bland allting finns det ändå stillhet. Ett shinto-tempel. Ett tyst cafe. en tom bakgata.
Trots att miljoner passerar Shinjuku varje dag är varenda japan i varenda butik, biljetthytt, varje litet hak alltid 110% service, 110% trevlig, 110% artig ständigt bugande. Ingenting kan rubba deras vänliga attityd. Inget. We're impressed. Varje gång man kommer in i en butik eller restaurang ropar hela stället glada hälsningsfraser. Hur fan ska vi orka komma hem till Sverige och de bistra minernas förlovade land efter två veckor här.
Golden Gai-bar
Golden Gai. Mini-mini-del av Shinjuku. 150-200 minibarer hoptryckta på 2-3 kvarter. Och mini-bar är verkligen minibar. De flesta barerna har bara 5-10 platser. Mysigt och lite skumt på samma gång. Och utlänningar kommer inte in på många av ställena. Området är ett unikum i världen iallafall.
Shinjuku är nog inte min favoritstadsel i Tokyo, men det är svårt att hoppa över denna härliga galna plats. Shinjuku sammanfattar så mycket av myten om den totala urbana framtidsmetropolen. Myllret. Trängseln. Oväsendet. Känslan av att vara i en film. Neon. Shopping. Sleaze. Skyskrapor. Nudelbarer under järnvägsspåren och lyxrestauranger för eliten. Big big city. Fucking everything. This is it. The Japanese Way. Love it. Vill du ha Blade Runner-känsla åk till Shinjuku en regning kväll. Vill du uppleva Lost In Translation på riktigt - checka in på Park Hyatt i Shinjuku eller ta en drink på New York Bar där Bill Murray och Scarlett Johansson träffades. Vill du se the busiest train station in the world - Shinjuku såklart. Vill du ha lugn och ro - stay out - hela stadsdelen är in-your-face 24/7.
Är det något vi kan bli galna på efter några dagar i Tokyo är det vilken tid det alltid tar varje gång man ska till en annan del av staden. Marunouchi till Shinjuku tar en halvtimme med Yamanote-line. En halvtimme är lika lång tid som det tar till Yokohama eller till Västerhaninge från Centralen hemma. Frustrerande.
Vi gör Shinjuku hela eftermiddagen. Åsa shoppar kläder på Uniqlo. Läste i Wallpaper i våras att grundaren och ägaren till Uniqlo är numer japans rikaste man. Likt H&M kör de trendigt och billigt (H&M känns möjligen som ett något chicare alternativ) och har låtit top-designers göra begränsade kollektioner. Enbart Frankrike och England har stores i Europa, men det lär komma till Skandinavien också om företaget tycker att att vår lilla marknad är värt etableringskostnaderna.
Shinjuku är mest ett fantastiskt state-of-mind och inte så mycket av traditionella sighter att se. Titta på folk, känn pulsen, känn energin, sitt ned någonstans och beskåda staden vibrera framför dina ögon. Butiken och barer kan finnas nere i skumma källarvarv eller på 14e våningen i en kontorsskrapa. Att hitta rätt kan vara svårt. Framför allt eftersom de flesta gator i Tokyo inte har några namn ...
Mitt bland allting finns det ändå stillhet. Ett shinto-tempel. Ett tyst cafe. en tom bakgata.
Trots att miljoner passerar Shinjuku varje dag är varenda japan i varenda butik, biljetthytt, varje litet hak alltid 110% service, 110% trevlig, 110% artig ständigt bugande. Ingenting kan rubba deras vänliga attityd. Inget. We're impressed. Varje gång man kommer in i en butik eller restaurang ropar hela stället glada hälsningsfraser. Hur fan ska vi orka komma hem till Sverige och de bistra minernas förlovade land efter två veckor här.
Golden Gai-bar
Golden Gai. Mini-mini-del av Shinjuku. 150-200 minibarer hoptryckta på 2-3 kvarter. Och mini-bar är verkligen minibar. De flesta barerna har bara 5-10 platser. Mysigt och lite skumt på samma gång. Och utlänningar kommer inte in på många av ställena. Området är ett unikum i världen iallafall.
Kommentarer
Trackback
