matsfranzen

 

Flighten går 23:55. Får en hel dag på plats men måste checka ut vid lunch. Åker till Universal Studios. Sista-dagen handlar mest om att göra något som distraherar från åka-hem-känslan. Både känslan av att semestern är över och känslan av långflight. Vi åker inte så mycket. Framför allt inte feg-jag men jag gillar alltid att bara se hur parkerna är designade. Några nya delar har byggts sedan vi var här för några år sedan. Bland annat en Transformers-ride. Jävligt coolt simulerad 3D-ride. Vi sitter i ett fordon som kan lutas i olika riktningar och förflytta sig mellan olika filmdukar som projicerar riden. Den här typen av rider har utvecklats en hel del sedan Star Tours och Back to the Future. Verkligen imponerande hur effektivt känslan av att falla från skyskrapor kan simuleras trots att fordonet man sitter i knappt rör sig. Stencoolt.

 

 

En av restaurangerna i parken har Wagyu-burgare. Wagyu på Universal Studios. What the fuck. Urvattnar ju hela varumärket om man nu kan se det som ett varumärke. Knappast Kobe Wagyu med stamtavla.

 

 

 

Viker ned mig på sista-minuten-shoppingen. Ovanligt men kanske bra. Det brukar få otrevliga ekonomiska konsekvenser. Det får bli i New York istället. Om en dryg vecka ...

 

Hej då rummet, hotellet, Singapore, Asien. Vi ses snart igen. Kanske redan till jul men förmodligen en annan del av Asien då. Måste väl tillbaka till Japan snart och träna på våra japan-kunskaper från kursen.

 

Changi Airport. Väntan på avgång. Långflight. Inte igen. 12 timmar till Frankfurt. 2 timmar vidare till Stockholm. Det brukar bumpa både länge och väl mellan Thailand och Indien. Livet reduceras till reptil-liknande känsloyttringar. Dödsångest mot dödslängtan. Överlevnad.