matsfranzen

Pokemon Go har släppts även i Japan nu. Långt ned i releasecykeln med andra ord. 1,3 miljoner downloads första 3 timmarna. Ingen verkar ha laddat ned i förväg. Vi har iallafall inte sett någon. Nu lekte personalen i receptionen redan på morgonen när det släpptes.

 

Nu har vi vaknat 3 dagar på semestern av stora/hemska nyheter. Nice. Turkiet. Och nu München. Denna gång verkar det inte vara IS-relaterat men terrordåden sätter sig någonstans imombords. Världen blir hela tiden bättre - lever längre, färre brott, färre krig, bättre materiellt, fler demokratier etc men till och från gnager oron. Och det har den väl gjort sedan 9/11 och kanske även innan dess. Det är säkert större risk för att bli påkörd eller att råka ut för jordbävning i Japan men det finns ändå med mig. Jag går lite mer till jobbet och åker lite mindre tunnelbana numer och det är inte bara för att det är skönt. Jag älskar folksamlingar men ibland tänker man ändå "kanske bättre att inte vistas här". 

 

 

Åker till Arashiyama i nordvästra Kyoto. Höga berg och dalar, vattendrag och skog anger kanten till staden här. Vi har 5 tidigare gånger tänkt att vi ska åka "Sagano romantic train" men det har inte blivit av någon av gångerna. Nu blev det, En 20 minuters lätt turistig tågtut (ok kanske mer än "lätt"..) som långsamt slingrar sig genom berg och skog utmed en flod. Vem bryr sig om det äR turistigt - det är magiskt vackert. Den gör vi även nästa gång ..

 

 

Ibland har Facebook sina kvaliteer. Onekligen. Lekte med mobilen. Som alltid. Plötsligt ser jag bilder från Kyoto som någon annan har lagt upp. Stefan Nilsson som jag jobbade med på Alecta för några år sedan är i Kyoto med familjen samtidigt som oss. Efter lite messande och messenger träffas vi för kvällsdrinkar på Sfera Bar i Gion. Riktigt rolig kväll. Mina föräldrar brukar alltid berätta att de av rena tillfälligheter träffar någon de känner på semestern men jag har inte råkat ut för det. Nu hände det. Kul känsla. Och drinkarna levererade i mörkret på den stilrena och coola baren.

 

 

Cyklar hela lördagen. Luften är som en tryckkokare. Trots att vi varit i Asien i två veckor bränner vi oss. Jag svettas så det går att vrida ur kläderna och Åsa kan bada i sina. Men det är fantastiskt också. Kyoto är en underbar cykelstad även denna gång. Rinner förbi floden Kamo, åker genom bostadsområden med hus som ser ut att vara hundratals år gamla, passerar tempel i bambusnår. Som en dröm. Men svårt att helt skaka av oss känslan av annalkande solsting eller uttorkning.