matsfranzen

Jag kom, jag såg stenträdgårdar, jag segrade. Gammalt Mats-ordspråk. Ju närmare semestern desto mer gror de inombords och i juli är det dags för årets skörd. 1-2 om dagen. Inte för få inte för många. Har vi varit i Kyoto sex gånger nu? Tappat räkningen men det finns fortfarande sagolikt vackert outforskade guldkorn här för oss. Det må vara tempel, trädgårdar, små hål-i-väggen affärer eller matställen.  

 

 

Flyget från Hangzhou till Osaka tog drygt 2 timmar och sedan var det en 90-minuters biltur (beställde via hotellet) till Kyoto genom kvällsskymningen. Chauffören med ursprung från Okinawa har kört oss en gång förut. Han har visst kört Richard Gere vars favoritstenträdgård är Ryoan-ji. Världens mest kända stenträdgård. Gillar men lite middle-of-the-road val ..

 

Två 5,0 jordbävningav i Tokyo senaste veckan. Räcker nu. Vi ska dit nästa vecka.

 

 

Vardagen är verkligen på andra sidan jorden. Allt trist, jobbigt, segt känns overkligt. Måsten kan jag inte ens stava till denna vecka. Ligger på en tatami-matta i ett tempel och blickar ut över det välkrattade gruset och den perfekt ansade mossan. Behöver inte drömma att jag är någonannanstans. Jag är någonannanstans. Vi hittade en trädgård vi inte gjort rätt nära hotellet. Vi ser inte ens några andra turister när vi är där. Bara stilhet. Och syrsorna. De finns alltid mes oss. Och vi älskar de.

 

Turismen ökar till Japan i år Igen. Upp nästan 30% första halvåret till drygt 11 miljoner. 2016 blir första året med över 20 miljoner besökare. Kineser och sydkoreaner leder fortfarande ligan.

 

 

Dagarna är dryga 30 grader men temperaturen går ned till perfekta 25 runt solnedgången vid 19-tiden. Perfekt bland annat för utomhusöl i mörkret. Kyoto är tyvärr ingen stor äta/dricka-ute-stad. Men letar man hittar man.

 

 

Favoritmagasinet Moncocle presentererade igår lista över 50 bästa restaurangerna i världen. Steakhouse-restaurangen Hafuu Honten i Kyoto låg 14. Måste provas tänkte vi. Googlar och letar på kartor. Buss. Promenad. Skymning. Norr om Downtown. Känslan av bostadsområde. Adresser i Japan är ett kapitel för sig. De går inte att använda för att orientera sig. Ställen kan dessutom alltid ligga inne på någon innergård utan skylt. Borde vara här snart. Där kanske? Ja det är nog det där, Vi provar att öppna dörren så får vi se var vi hamnar. 

 

 

Vi hamnade rätt. Det finns 3 bord för de som bokat (det gör vi aldrig) och 10-12 platser vid bardisken. Vi har tur och får plats vid bardisken vilket är roligast för då kan man se hur alla kockarna jobbar med maten. Mysigt, familjärt. Härligt saftigt japanskt kött grillad till perfektion. Vi är nöjda. Både upplevelsen i sig och maten levererade. Om den ska va 14 i världen. Ingen aning med trevligt har vi. Stockholm hade förresten 3 matställen på listan - Ett hem, Sturehof och PA och company. Lite oväntade val.