matsfranzen

12 dagar i Japan gick fort. Lite sorg att lämna som alltid. Fucking love så mycket här - vimlet, kvalmiga kvällar när mörkret har fallit  bland i grändliknande smågator, de vackra trädgårdarna, åka gamla mysiga tåg genom skogen, både överdådigt och minimalt designade butiker och så vidare i all evighet. Men imorgon bär det vidare mot Taiwan och när man väl är där försvinner allt annat. Nu packar vi i takt med en en gammal ultradum men lagom underhållande Steven Seagal-film. Fungerar som pack-film.

 

 

Japansk tv har några mönster man känner igen efter några rundor här. Ett populärt tema är att 2-3 personer åker runt till mindre stader eller byar i Japan och så får man följa de när de besöker ortens värdshuset, när de äter och helst när de även besöker någon lokal hantverkare. Hantverkaren ska helst ha ärvt jobbet från tidigare generationer och specialaserat sig på en riktigt nisch-produkt - typ laga ytor på tatami-mattor. Även om vi inte förstår mer än några enskilda fraser här och var så är det ändå underbart charmigt. Mat och unikt gammaldags hantverk hyllas gärna här. Relativt ofta är det även en panel i en studio som kommenterar det man ser. Glada tillrop när maten verkar extra god hör också till.

 

 

 

Fick ett tips från vår kompis Vivian om att ta ett tåg en bit upp bland bergen straxt norr om Kyoto för att se orten Kibune. Hon gifte sig där i ett shinto-tempel för några år sedan. Solen är galen men så fort vi kliver av vid Kibune så är det några grader svalare och luften är skönare att andas. Orten är knappt en by - det är en gata som slingrar sig som en ravin upp genom bergen med branta berg på båda sidor och ett vattendrag som följer oss hela tiden, Tror aldrig jag sett så många vattenfall på bara 45 minuters promenad. På något sätt påminner naturen mig om första Rambo-filmen First Blood men det kanske bara är jag .. Det är vackert, majestätiskt men samtidigt pittoreskt. Gatan kantas mellan varven av restauranger, enskilda bostäder och tempel. Flera restauranger bygger uteserveringar över vattendraget. Det ser inbjudande ut men är det verkligen säkert? Ser ut som golvet kan lossna och sedan är det river rafting som gäller resten av den dagen.

 

 

 

Jag ser ut att få behålla mästarbältet i bonn-solbränna öven detta år. Det blev patetisk tydligt när jag satte på mig enn kortare t-shirt idag. Det vita strecket matchar inte riktigt solbrännan och färgen på tröjan. Men det finns en mer oroväckande utveckling att oroa sig för - gick ned några kilon runt magen och bröstet strax innan semestern. Inser nu att innan vi kommer till beachen i Hoi An om några dagar så kommer magen att befinna sig i en ofördelaktig dager igen. Nästa gång bokas beach-delen in i början på semestern :)

 

 

Japan har caféer där man får interagera med katter, ugglor, igelkottar och alla möjliga andra djur. Tror jag även sett  reklam för ett orm-café. Har aldrig provat förut men kunde inte hålla mig - provade ett katt-café i downtown Kyoto. För cirka 50 kronor något att dricka och du får du vistas bland katterna i en halvtimme. Alla katterna var bengaler med leopardliknande mönster. De ser verkligen fantastiska ut. Både lite roligt och lite udda känsla på samma gång. Blir katterna ändå stressade av att det kommer nya människor hela tiden som vill leka och klappa de eller mår de ändå bra?