Fredag 10 augusti-Lördag 11 augusti - Shenzhen

 
Shenzhen. Tech Capital of the East. Silicon Valley of Hardware. Happening place. Från 300 000 invånare i början på 90-talet till över 10 miljoner idag. Vill du uppleva en stad fylld av historia - åk någonannanstans. Och sentimentallitet hör inte hemma här - här byggs framtiden inte forntiden. Det här state-of-mind-resemål och inte för att se traditionella turistsighter. Det är fascinerande för att det brinner av energi och nybyggaranda. Världens 4e högsta skyskrapa (Ping An Building) på 599 meter blev färdig här förra året. Vår 360-kamera kommer från ett Shenzhen-företag och delar i din mobil gör det säkert. 
 
 
Shenzhen är en stad för unga. Work hard, play hard och förhoppningsvis tjäna massa pengar på vägen. Vi ser mest unga människor oavsett om det är i tunnelbanan, i shopping-mallen eller i baren på hotellet. Och vi ser inte mycket västerlänningar alls faktiskt. På flighten var det bara vi och flera gånger i tunnelbanan var vi också de enda icke-asiaterna. Det hade jag inte riktigt räknat med - trodde inte vi skulle se så mycket andra turister men amerikanska och europeiska affärsmän trodde jag vi skulle se fler.
 
 
Vår flight gick redan 07:00 från Singapore så klockan ringde redan 04:20. Fy fan. Fattar inte vad som händer. På något sätt sitter vi på flighten utan att jag riktigt förstår hur det gick till. Småbumpigt. Landar i ösregnande Shenzhen vid 11-tiden. Effektiv flygplats. Swish, swish. Immigration. Baggage. Allting flyter perfekt. De hade en kul funktion vid immigration som jag aldrig varit med om förut. När man ska lämna fingeravtryck och fotas så ger datorn instruktioner på svenska eftersom jag lämnat över mitt svenska pass. "tryck vänster tumme.. " etc etc.. Imponerande. Sånt gillar jag.
 
Vi har lite otur med vädret under våra 48 timmar i staden. Mycket regn. Drygt 33 grader och en galen luftfuktighet. Tror kan vara bland den tyngsta luften jag andats. Blir lätt illamående efter ett tag. Här går iallafall de flesta i kortbyxor vilket verkligen inte alltid är standard i Asien. Funderar - är det så att det är mer kortbyxor i Kina än flera av de andra länderna. Blir osäker.
 
 
 Alla är super-nice i Shenzhen och de flesta vi möter kan hygglig till bra engelska. Uttalet är ibland lite svårt att förstå men de anstränger sig verkligen oavsett om det var på hotellet, på Mcdonalds-restaurangen eller i arkadspelhallen vi besökte. Servicen kan i andra städer i Kina (exempelvis Beijing) varit på gränsen till lite brysk här och var. Men här var det bara vänlighet och försöka hjälpa till.
 
 
The Great Chinese Firewall. Inget Google. Inget Facebook. Inget Twitter. Inget Instagram. Ingen NY Times. Lite fler sidor för varje gång vi är där. Det är väl inget problem att klara sig utan sociala medier några dagar men man inser snabbt att det blir massa praktiskt bök av att inte kunna komma åt de apparna/web-sidorna. Du hittar en butik eller restaurang (via bing och inte via google..) och så undrar du hur du hittar dit. Länken på sidan tar dig givetvis till Google Maps och då blir det stopp.. Förut var det ofta möjligt att på västerländska dyrare hotell ha ett "fritt Internet" men det fungerade iallafall inte på vårt hotell denna gång och jag vet att det har pratats om att det måste  strypas åt. Det går att komma ut på nätet via egen VPN-koppling men jag har förstått det som att det inte längre är lagligt. Vi får signa upp oss för WeChat eller någon annan kinesisk lösning nästa gång.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0